Ett hårt pass

I tisdags tog jag Fani på ett flåspass, fick det tipset av Frida. Att jag skulle rida 3 st vanliga pass och 2 st flåspass i veckan. Det blev väldigt mycket galopp och ökad tölt, vi körde även övergångar mellan olika gångarter.

Han är betydligt lättare att få igång nu, fast det märks när han tycker att det är dags att lugna ner sig. Och kanske äta lite mat istället, matvrak som han är. Han är mjuk och fin i handen och börjar bära sig själv väldigt bra. Fast vi har en del att träna på när det kommer till att öka och minska farten när jag vill.

Igår tog jag med mig Lilla My när jag tog kvällspromenaden med Oden. Det blev en tur på 5.5 km, så det var en trött liten tjej jag hade i grimskaftet på vägen hem. Men det är bara bra, det var mycket att kolla på och undersöka. Ganska hård trafik på 61:an, men det var inga problem. Den vägen som finns en bit bredvid 61:an, är guld värd. Där kan man träna på att hästen skall vänja sig med trafik, utan att vara i trafiken. Sen fick hon även prova på att gå i vägtunneln som går under 61:an, och det gick över förväntan.

Idag blev det en kortare tur med Fani, där vi tränade övergångar från skritt-trav, trav-galopp och skritt-tölt. Han sköter sig riktigt bra, min fina häst. Leende på läpparna efter varje ridtur nu, underbart.

Resten av hästarna fick sig även idag en ordentlig genomgång av borstarna. Att vinterpälsen aldrig släpper. Känns som ett evighetsjobb.